Det norska Helsedirektoratets nya rapport, som bygger på forskningsdata från 32 miljoner människor, visar att vi har underskattat fördelarna med fysisk aktivitet. Med andra ord är hälsofördelarna med fysisk aktivitet - både på individ- och befolkningsnivå - större än man tidigare trott. Det krävs inte mycket heller. Rapporten visar till exempel att om en inaktiv 20-åring börjar ta en rask promenad på 10-15 minuter varje dag kan han eller hon räkna med att få åtta extra friska levnadsår. Det är heller aldrig för sent att börja leva ett mer aktivt liv. En inaktiv 60-åring som börjar röra på sig lite mer kan också förvänta sig att skörda betydande hälsofördelar, både fysiskt och psykiskt. I rapporten betonas vikten av att försöka öka norrmännens minst sagt låga aktivitetsnivå. Endast tre av tio uppfyller hälsomyndigheternas rekommendationer för fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är medicin och vi måste använda alla tillgängliga arenor i samhället, såsom bostadsområden, skolor och arbetsplatser, för att bidra till att få fler norrmän - unga, vuxna och äldre - aktiva. Rapporten visar att vi har en outnyttjad potential för förebyggande åtgärder som kommer att ge enorma fördelar på både individ- och samhällsnivå.
Vi förhindrar knappast något
Strängt taget har vi inget sjukvårdssystem i Norge, men vi har ett sjukhussystem. Cirka 97 av 100 norska sjukvårdskronor går till att reparera skador och sjukdomar som redan har uppstått. Förebyggande åtgärder, som är både effektivare och billigare än behandling, prioriteras bort. När vi dessutom vet att 90% av sjukdomsbördan i Norge utgörs av icke smittsamma sjukdomar (som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes) som till stor del går att förebygga, är det svårt att förstå varför våra politiker inte prioriterar annorlunda. Andelen äldre och kroniskt sjuka i samhället ökar snabbt. Våra totala sjukvårdskostnader har överstigit 400 miljarder norska kronor per år. En drastisk kursändring med mer förebyggande åtgärder och mindre behandling är absolut nödvändig. Det är det enda sättet att förhindra att vi om några decennier hamnar i en situation där de totala kostnaderna för sjukvård och social trygghet är så höga att vi riskerar att tvinga sjukvården, ja hela välfärdssamhället, på knä. Inte ens vår oljefond kommer att räcka till för att absorbera dessa ökade kostnader.
Tre förslag till en kursändring för folkhälsan:
1. Politikerna måste investera i folkhälsan
För varje krona vi investerar i förebyggande åtgärder kan vi förvänta oss att få tillbaka 14 kronor. Man behöver inte vara börsmäklare för att inse att detta är en mycket bra investering. Ändå skrotas några av våra bästa folkhälsoåtgärder, som att införa en timmes fysisk aktivitet i skolorna och en gratis, hälsosam skolmåltid varje dag, gång på gång av våra politiker. Även i år har dessa förslag, som ingick i Hurdalsplattformen, lagts på hyllan av regeringen för att spara pengar. I socioekonomiska termer är detta i bästa fall oklokt, i värsta fall visar det på grov ekonomisk okunnighet. Genom att inte göra dessa relativt små investeringar i folkhälsan kan vi förvänta oss att drabbas av enorma kostnader i framtiden. Att låta barnen röra på sig lite mer i skolan är inte särskilt dyrt. Det gör däremot inaktivitet. Den totala kostnaden för inaktivitet i Norge beräknas uppgå till cirka 239 miljarder kronor per år. Att införa ett beslut om att alla norska skolbarn ska garanteras minst en timmes fysisk aktivitet varje dag skulle förmodligen vara den viktigaste folkhälsoåtgärden sedan tobakslagen. Kära politiker - vad väntar ni på?
2. Du och jag MÅSTE bidra!
Vi norrmän är inte så aktiva och hälsosamma som vi gärna vill tro. Mer än 70 procent av oss är inaktiva och rör på oss mindre än de rekommenderade 150 minuterna i veckan. Sju av tio är överviktiga och mer än två av tio är sjukligt feta. Siffrorna är nedslående och visar på ett Norge i fysisk förfall. Faktum är att Norge är det sjukaste landet i världen, mätt som andelen sjukskrivna eller funktionshindrade i befolkningen. De flesta av de sjukdomar som drabbar oss kan förebyggas, till exempel genom fysisk aktivitet och kost. Och det krävs mycket mindre än vad många tror. Lite mer rörelse i vardagen, som ett halvtimmes träningspass eller en promenad ett par gånger i veckan, eller att byta ut en onyttig matvara mot en lite nyttigare, kan göra stor skillnad för både din hälsa och folkhälsan. Lägg inte tid på att försöka komma på det perfekta träningsprogrammet eller den perfekta dieten, för ingen kommer att kunna följa det. Den bästa förändringen är den du gör, och varje liten bit hjälper. Lite är alltid bättre än ingenting!
3. Införa utbildning i "gröna recept" inom sjukvården
Träning är medicin. Det är väldokumenterat att regelbunden fysisk aktivitet är ett mycket effektivt verktyg för att förebygga och behandla över 25 allvarliga, kroniska sjukdomar som drabbar oss. Trots detta är "motion som medicin" den bortglömda behandlingen inom sjukvården. Vi använder den knappt alls. Idag kan allmänläkare remittera patienter till specialistsjukvården för medicinsk eller kirurgisk behandling utan att patienterna behöver betala mer än en liten egenavgift. Resten står den offentliga sektorn för. Patienter måste själva betala för remisser för att motionera. Detta måste vi göra något åt. I framtiden måste allmänläkare kunna remittera patienter med livsstilssjukdomar eller ökad risk för att utveckla dem till övervakad fysisk aktivitet, med ersättning. Detta kommer att göra mer för folkhälsan (och ekonomin) än någon annan åtgärd i hälso- och sjukvårdssystemet.
FN:s tredje globala mål för hållbar utveckling är god hälsa och livskvalitet. Som en del av detta har Norge åtagit sig att följa FN:s och WHO:s mål att minska antalet förtida dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar med 33 % till 2030. Bristande investeringar över tid i förebyggande åtgärder och folkhälsa innebär att vi har en lång väg att gå för att nå detta mål.
Låt 2024 bli året för det "hälsosamma skiftet", där vi tillsammans ändrar kurs och återställer den norska folkhälsan!
