Inledning

Tänk dig att din läkare berättade för dig att det fanns en enkel, praktiskt taget biverkningsfri behandling som skulle göra det möjligt för dig att leva ett längre och bättre liv. En behandling som avsevärt minskar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke, diabetes, cancer, depression och demens. Behandlingen skulle också förbättra ditt minne, hjälpa dig att hantera stress, öka din kreativitet och förmodligen göra dig mer intelligent.

Det här låter för bra för att vara sant. Om en sådan behandling fanns skulle jag ha hört talas om den, tänker du kanske. Men behandlingen finns faktiskt. Den är inte ny heller. Vi har känt till den i tusentals år. Jag talar om fysisk aktivitet.

Det är allmänt känt att fysisk aktivitet är bra för våra kroppar. Fysisk aktivitet sänker blodtrycket, minskar kolesterolnivåerna och förbättrar blodsockerregleringen. Kanske visste du redan detta?

Vad få människor inser är att vår hjärna förmodligen är det organ som påverkas mest av fysisk aktivitet. Enkelt uttryckt är våra hjärnor helt beroende av fysisk aktivitet för att fungera optimalt. Din hjärna uppgraderas helt enkelt till en bättre version genom att du är fysiskt aktiv.

Vi har länge vetat att motion är bra för humöret och sinnet, men nu har forskningen visat varför fysisk aktivitet är så viktig för hjärnan. När vi rör på musklerna för att öka hjärtfrekvensen frigörs ett antal kemikalier som påverkar alla våra tiotals miljarder nervceller. Dessa substanser är det närmaste vi kommer mirakelkurer. Ny forskning har visat att de kemikalier som frigörs vid fysisk aktivitet stärker alla delar av vår hjärna. Detta förklarar de enorma effekter som fysisk aktivitet har på hjärnans funktion. Det är ingen överdrift att säga att det viktigaste du kan göra för din hjärna är att vara aktiv. Fysisk aktivitet får dig inte bara att må bättre, utan har också en positiv effekt på stresshantering, inlärning, minne, kreativitet, koncentration och intelligens. Dessutom skyddar ett aktivt liv dig mot depression och ångest och minskar avsevärt risken för hjärnsjukdomar som demens, Parkinsons och stroke. Forskningen lämnar inga tvivel: Fysisk aktivitet gör din hjärna både friskare och snabbare.

Memorering

Alla delar av hjärnan påverkas av fysisk aktivitet, men hippocampus, hjärnans minnescentrum, verkar vara i en klass för sig när det gäller graden av påverkan. Hippocampus är en liten bananformad struktur som ligger djupt inne i hjärnan och som är av avgörande betydelse för inlärning och minne. Strukturen krymper med cirka en procent per år som en del av en normal åldrandeprocess.

Forskningsresultaten fick forskarna att spärra upp ögonen. I det här fallet hade hippocampus vuxit med cirka två procent under ett år av konditionsträning. Tänk på det! Istället för att bli ett år äldre hade deras hippocampus blivit två år yngre, storleksmässigt. Hur var det möjligt? BDNF, så klart. När BDNF mättes i blodet hos deltagarna var det klart högre i träningsgruppen än i kontrollgruppen. När grupperna testades visade det sig att träningsgruppen fick klart bättre resultat på minnestester. Fysisk aktivitet leder till ökad produktion av BDNF, som stimulerar tillväxt av hippocampus, vilket i sin tur gör att vi minns bättre. Att röra på sig förbättrar helt enkelt vårt minne!

Inaktivitet i skolan

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är inaktivitet det största globala folkhälsoproblemet under 2000-talet. För mycket stillasittande har visat sig vara lika farligt som rökning. I stora delar av världen, inklusive Norge, sitter vi ihjäl oss. Vi ser nu en trend i västvärlden där barn och ungdomar för första gången riskerar att leva kortare liv än sina föräldrar.

Det är onaturligt för barn att sitta stilla under långa perioder. Om de får möjlighet vill de leka och röra på sig. Tyvärr bidrar skolorna, med allt stillasittande i klassrummen, till att våra barn inte lär sig fysisk aktivitet. Detta är både onaturligt och farligt för deras hälsa. Alla barn är beroende av regelbunden lek och fysisk aktivitet för att kunna utvecklas normalt.

Mer än dubbelt så många norska 7- och 8-åringar har motoriska problem idag jämfört med för fem år sedan. Den motoriska utvecklingen är viktig för barns självbild, popularitet och status bland andra barn och inte minst för att klara praktiska uppgifter i vardagen. Flera studier visar också på ett samband mellan motoriska problem och andra utmaningar som sociala problem, dålig självbild och ångest/nervositet.

Vi har länge vetat att fysisk aktivitet och lek är viktigt för barns fysiska utveckling. Det vi har insett relativt nyligen är hur viktigt det är med fysisk aktivitet för att våra barns hjärnor ska utvecklas normalt och fungera optimalt. Aktiva skolbarn lär sig mer, trivs bättre och löper mindre risk att bli mobbade. Dessutom ser vi att barn som lever upp till myndigheternas rekommendationer om en timmes fysisk aktivitet och lek varje dag blir mer koncentrerade, mindre stresskänsliga, får bättre minne och lär sig bättre.

Kunskapen är så ny och revolutionerande att den ännu inte har fått fullt genomslag hos yrkesverksamma och politiker. Lyckligtvis har norska politiker agerat och nyligen beslutat ".... att införa ett system som säkerställer att elever i årskurs 1-10 har minst en timmes fysisk aktivitet varje dag inom ramen för det nuvarande schemat."

Depression

Kunskap om hur fysisk aktivitet kan användas för att behandla depression är viktigare än någonsin. Cirka 20 % av alla norska kvinnor och 10 % av alla norska män kommer att uppleva behandlingskrävande depression under sin livstid. Och frekvensen ökar. Depression är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och en viktig orsak till sjukfrånvaro och arbetsoförmåga i Norge. Få sjukdomar skapar så mycket lidande för individer och deras omgivning och dränerar samhället på så mycket resurser som depression.

Du kanske redan har hört talas om hälsostudien i Nord-Trøndelag (HUNT)? Det är en av världens största hälsoundersökningar, där mer än 120.000 personer i Trøndelag har gett sitt samtycke till att (anonymiserad) hälsoinformation om dem görs tillgänglig för forskning. I oktober 2017 publicerades en artikel från HUNT-studien i den välrenommerade tidskriften American Journal of Psychiatry. Forskarna hade följt över 33 000 friska norrmän under elva år. En rad uppgifter registrerades från dessa personer, bland annat hur fysiskt aktiva de hade varit. Man tittade sedan på hur många som hade utvecklat depression under dessa elva år, och fann en signifikant minskning av förekomsten av depression bland dem som var fysiskt aktiva. För att uttrycka det på ett annat sätt: Fysisk inaktivitet är en betydande riskfaktor för depression. En inaktiv person hade 44 % högre risk att utveckla depression under dessa elva år än en person som var fysiskt aktiv. Detta var väntat, eftersom flera större studier tidigare har visat liknande resultat. Vad som däremot var förvånande var hur lite fysisk aktivitet som behövdes för att förhindra utvecklingen av depression. Det räckte med en timmes fysisk aktivitet per vecka. Intensiteten på aktiviteten visade sig inte spela någon roll. Det krävs med andra ord mycket mindre för att förebygga depression än för att behandla den.

Den stora träningsparadoxen

Med all den kunskap vi har idag om hur viktig rörelse är för både kroppen och hjärnan, skulle det vara naturligt att tro att vi alla lever fysiskt aktiva liv. Så är inte fallet; majoriteten av norrmännen är antingen helt inaktiva eller inte tillräckligt aktiva för att gynna sin hälsa. Vad är det som gör att de flesta av oss lever ett stillasittande liv trots att vi vet att det inte är bra för oss?

Det finns flera orsaker till denna paradox, men det finns en förklaring som jag tycker är mycket underskattad, nämligen att evolutionen har predisponerat våra hjärnor för lättja. Våra första förfäder var fysiskt aktiva eftersom det var nödvändigt för att överleva. Samtidigt har evolutionen gjort oss lata och förtjusta i att vara tysta när tillfälle ges. Våra förfäder levde i en tid då det var ont om mat, så för att överleva var det viktigt att spara energi och inte slösa bort den på onödig aktivitet. För att uttrycka det på ett annat sätt: Vi är skapta för att springa, men inte mer än vad som är absolut nödvändigt för vår överlevnad. Problemet i det moderna samhället, och en viktig orsak till den nuvarande epidemin av fetma och inaktivitet, är att fysisk aktivitet inte längre är nödvändig. Vi har fri tillgång till mat, inga naturliga fiender, och om vi vill åka någonstans har vi bilar, rulltrappor och hissar som tar oss dit, med minimal konsumtion av kalorier. Vi har lyckats ta bort behovet av rörelse i vardagen helt och hållet. Kvar har vi en hjärna som är lat och vill att vi ska vara stilla. Inte undra på att så många människor kämpar för att komma ut och aktivera sig - deras hjärnor gör allt för att de ska välja soffan framför gympaskorna.

Det betyder inte att vi bara ska ge efter för vår hjärnas lathet. Det är fullt möjligt att övervinna vår evolutionära drift att vara lat och bli aktiv. Fördelarna är enorma: ett längre och bättre liv och en förstärkning av i stort sett alla hjärnans (och kroppens) funktioner.

Från bästsäljare "Stark hjärna med en aktiv kropp" av Ole Petter Hjelle